STF återupptar bedömningen av tidsramen för ursprungsmarker

Den sista fasen av rättegången om huruvida man ska anta den så kallade "tidsramen" för avgränsning av ursprungsmark kommer att återupptas denna onsdag (7), vid den federala högsta domstolen. Rättegången stoppades 2021 med en begäran från minister Alexandre de Moraes, och återvände till domstolen i år, mitt i kontroverser om godkännandet av regeln i deputeradekammaren, för en vecka sedan. Avgränsningen av hundratals förfäders land anses av miljöaktivister vara en barriär mot avskogning.

Men vad är tidsramen?

Det är en regel som avgränsar inhemska territorier endast för samhällen som bevisar att de redan bodde på en viss plats när den federala konstitutionen promulgerades (1988).

REKLAM

I praktiken är det lagförslag som formaliserar tidsramen (PL 490) – utarbetad 2007 – försök att från verkställande grenen, genom ändringar i gällande lagstiftning, den fulla rätten att besluta om markavgränsningar, ge utrymme för parlamentariker att lagstifta i ämnet och därmed ”garantera konstitutionell harmoni” i frågor som involvera avgränsningar av ursprungsmarker.

Vad är det egentligen som diskuteras i Högsta domstolen?

Specifikt diskuterar STF fallet med Ibirama-Laklano-territoriet i Santa Catarina (södra), som 2009 förlorade sin status som ursprungsmark efter ett första instansbeslut på grund av att samhällena inte bodde där 1988.

Högsta domstolens beslut i frågan kommer också att gälla alla handlingar – mer än 80 mål av marktvister – som finns i andra rättsinstanser. Med andra ord, det som STF definierar kommer att få återverkningar i hela landet och kan innebära en stor förlust (om tidsramen accepteras) för ursprungsbefolkningar.

REKLAM

I april godkände president Lula sex nya urbefolkningsreservat, de första på fem år, när Jair Bolsonaros regering uppfyllde promess att inte avgränsa "inte en centimeter till" mark under sitt mandat.

Och hur är omröstningen i Högsta domstolen?

Poängen är 1 till 1. Föredraganden för fallet, minister Edson Fachin, har redan uttalat sig mot åtgärden, eftersom han förstår att artikel 231 i konstitutionen erkänner rätten till beständighet för dessa ursprungsfolk oavsett datum den som de ockuperade landet.

Minister Nunes Marques röstade i sin tur för avhandlingen och hävdade att "ursprungsbefolkningens intressen inte åsidosätter det nationella försvarets intressen".

REKLAM

Är tidsramsprojektet grundlagsstridigt?

Det är just den diskussionen som förs kring ämnet och därför hamnade den i landets högsta domstol.

I en intervju med webbplatsen Congresso em Foco anser jurist och tidigare STF-minister, Ayres Britto, att projektet är grundlagsstridigt, eftersom gränsdragning är en exklusiv fråga om konstitutionen och är en grundläggande rättighet för ursprungsbefolkningar.

Britto var föredragande för en också berömd rättegång, i Raposa Terra do Sol-territoriet, i Roraima, 2009. Konceptet med en tidsram började där, även om ministern röstade för att behålla urbefolkningsreservatet.

REKLAM

 "Tidsramsavhandlingen ingick inte i min ursprungliga omröstning. Det togs fram i en omröstning av minister Carlos Alberto Direito. Eftersom omröstningen besegrades var jag tvungen att ta med tidsramen i domen”, säger den tidigare ministern.

Britto förklarade vidare att han registrerade sina reservationer mot tidsramsuppsatsen vid den tiden.

"Jag ansåg att det är nödvändigt att lyfta fram de situationer där ursprungsbefolkningen, den 5 oktober 1988, kanske inte ockuperade den marken på grund av utvisning, utvisning, våld. I dessa fall bör deras rätt till gränsdragning bestå”, påminde han.

REKLAM

Läs också:

* Texten i den här artikeln genererades delvis av verktyg för artificiell intelligens, toppmoderna språkmodeller som hjälper till att förbereda, granska, översätta och sammanfatta texter. Textposter skapades av Curto Nyheter och svar från AI-verktyg användes för att förbättra det slutliga innehållet.
Det är viktigt att betona att AI-verktyg bara är verktyg, och det slutliga ansvaret för det publicerade innehållet ligger hos Curto Nyheter. Genom att använda dessa verktyg på ett ansvarsfullt och etiskt sätt är vårt mål att utöka kommunikationsmöjligheterna och demokratisera tillgången till kvalitetsinformation.
🤖

skrolla upp